Enkel grammatikk.

[Svein~B]

Og hvem utfordrer du, Bengalow?  :-)

[bengalow]

Î'παιÏ,,ÏŽ η κÏ...Ï?ίαΤ (jag utmanar kyriaT) Τι άλλοÏ, Ï€Ï?έπι να μαθαίνοÏ...με κÏ...Ï?ία;(vad mer måste vi lära oss fruT?)

[Calle]

Jo, Calle, det möter vi varenda gång, och det uttrycket du lade inom parentes är helt rätt att använda \"siga, siga\". Σιγα = långsamt, σιγα-σιγα= extra långsamt. Ungefär som πολÏ...=många och πολÏ...-πολÏ...= extra många.
Det jag tänker skriva om, som många upplever som svårt är grekiskans \"extra\" imperfektum - det som kallas aorist. För att skilja imperfektum och aorist, som båda är dåtid, ska man tänka på, att grekiskt imperfekt är något jag gjort, som jag brukar att göra \"varje\" dag. T.ex.\"- Igår gick jag till skolan\". Aorist däremot beskriver en dåtidshändelse utöver det vanliga. \"-Igår vann jag på lotteri\", en engångshändelse, eller i varje fall en händelse som inte inträffar varje dag.
Om man nu dissekerar dessa verb, så kan man lätt inse vad som är grekiskt imperfekt och aorist.
Aorist är en mycket användbar verbform. Stammen av denna bildar sedan  futurum och konjuntiv, med prefixen θα  resp va av verbet, samt imperativ. Se föregående lista på oregelbundna verb! Jag vill betona att lära  verben i listan utantill. Dom finns också i boken \"Nygrekiska 1\" av Ioannidis/Lindvall.
Se nu till att lära dessa verb - det blir förhör på fredag!!!Och nu kommer pekfingret!!! Det absolut viktigaste i hela den grekiska grammatiken!!!!

Suck!!
Nu sitter jag och Git i klistret!! Fast det har ju gått ganska bra för oss här nere så här långt under några år utan kunskap om grammatik!
Men ok, vi ska plugga!

Men jag kan i alla fall segla (anspelar på din signatur \"En sjöman ber inte om medvind - han lär sig segla\"!)

Calle (som längtar efter att få ner vår IF-båt till Kreta!)

[eijukka]

Πω πω Î'ενγαλωφ;

ΠÏ?έπει να έχouν και άδεια  cxsdfafdddddd !
Prepii na ehun ke athia! Dom måste ha också ledigt!
Εχει ήλιο  zxzaxxxxxxxx ! Εhi iilio. Solen skiner!

tror Eija

[ROLLE]

Ole Eijukka varovainen sen kreikkasi kanssa, pian olet unohtanut kokonaan suomen. ztweeeeee Käy vielä näin kielesi kanssa !!!

[eijukka]

Εi oo Rolle pelkoa moisesta. Olen kyllä ihan ekaluokkalainen kreikan kielen suhteen. Sattuu vain olemaan niin, että koneeseeni jäi erehdyksessä kreikkalaiset kirjaimet ykkösoletukseksi eli kun avaan Mozillan, mulla on valmiina kreikkalaiset kirjaimet enkä ole viitsinyt taas rukata systeemiä.
Joten onhan se harjoiteltava aina kun on tilaisuus erwwrewwrrwrrr !

Altså σιγά σιγά!

Eija

[Mikke]

...nu ere finsk grallimatik på hög nivå...
Är de flört på gång?? Byter dom matrecept?? Ere nåt om Kreta, månne....  Tänk om man visste...kreikkalaiset?? Greklandskalaset??
Dom kanske dyker upp i Ouzlo...
Mikke

[eijukka]

Ursäkta Mikke fela språket zwwhhhhaaaxx !
Vi skrev med Rolle bara om grekiska språket och jag berättade att när jag öppnar min PC, har jag alltid först grekisk testatur (av misstag!) och har inte orkat att rätta saken. Altså måste jag öva mig grekiska så ivrigt erwwrewwrrwrrr !

Hoppas att alla andra ska vara lika flitiga cxsdfafdd
Eija

[Liv]

Angående grammatikk,lytt f.eks. til radioene som fins her på sida.
Man lærer mye av å høre på hvordan det snakkes.

[Mikke]

...grallimatik i alla former är för mej ett nästan okänt fenomen.....Har knappt koll på vad ett adjektiv är.... Går uteslutande på fingerspitzgefuhl och magkänsla...Funkar ok, speciellt numera, när maggen blivit större...
Mikke

[Svein~B]

Noen har snakket sammen og kommet fram til at vi fortsetter med grammatikken. Vi dropper det med å utfordre hverandre. Jeg styrer. De som vil kan fylle på med informasjon om det jeg tar opp. Det er lov å stille spørsmål og det er lov å diskutere. Men hvis du vil ta opp noe som ikke er tatt opp ennå, skal du helst ta kontakt med meg først.

Noen som har noen innvendinger?

[Svein~B]

Ny leksjon:

Vi har tidligere slått fast at på norsk krever setninger et bøyd verb for å være meningsfulle. Verbet er setningens kjerne. Det setninger på norsk også krever er et subjekt. Unntaket er imperativ-setninger, de har som regel ikke subjekt.

Subjektet angir hva eller hvem det er som gjør det som verbet beskriver. I setningen \'Per sykler\' er \'Per\' subjekt.

Det er først og fremst substantiver og pronomen som fyller subjektsplassen i setninger. Substantiv kalles også navnord. For eksempel er \'Per\' et substantiv, det er et egennavn. Også navn på ting og fenomener er substantiv, for eksempel kan vi erstatte \'Per\' med \'gutten\' og det er fortsatt et substantiv, et fellesnavn.

Pronomen er en annen ordklasse. Det er ord som kan erstatte navn. Nomen er latin for navn og pro kan vel i dette tilfellet erstattes med for i betydningen i stedet for. Ordene \'jeg\', \'du\', \'han\', \'hun, \'det\', \'vi\', \'dere\' og \'de\'  er subjektspronomener. De er pronomener som kan settes på subjektsplassen i setninger.

Gresk har også tilsvarende subjektspronomener, men de brukes stort sett ikke i tilknytning til verb. Mens norsk krever et uttrykt subjekt i setninger, så gjør ikke gresk det. Grunnen er bøyning.

Fordi man på gresk bøyer verbene i person, som Camillchen lærte oss, så kan subjektspronomenet utelates og man gjør som regel det, bortsett fra hvis man vil understreke det.

Derfor pleier vi å oversette verbet παίζω med \'jeg leker\'. Det er altså verb og pronomen i ett ord og det ene ordet er faktisk en meningsfull setning helt alene. Hvis man derimot sier εγώ παίζω, så understreker man at man bare snakker for seg selv. Det kan for eksempel innebære at man sier at man ikke vet hva de andre driver med, men jeg for min del, jeg leker.