Vårresa i Albanien

[Tommy]

Häftig bilfärja :iconbiggrin:  På tal om Saranda så har jag haft i barnomsorgen en flicka som heter så :icon_smile:  Pappan är från Albanien.

Riitta

Det måste ha varit en vacker flicka

Vår tur denna dagen fortsatte till Himare, en relativt stor liten by, vi stannade till där och vandrade runt nån timme i den gamla delen av byn, en del av husen var övergivna, medans andra var iordningställda och bebodda, en vacker å rogivande plats. Här blev vi tilltalade med Yassou när vi hälsade på folk.

[Mikke]

Fina bilder,Tompan!!
Ser fram emot fler pix alltefter....
Hur många blev det totalt under resan,månne??
Mikke

[Tommy]

Fina bilder,Tompan!!
Ser fram emot fler pix alltefter....
Hur många blev det totalt under resan,månne??
Mikke

Tack för din uppskattning Mikke, uppemot 2000 bilder bidde det :-)
Här är några till från Himare så länge

[Thera]

Så mange flotte steder dere har besøkt.. Gøy å se kabelferga!

[Tommy]

Så mange flotte steder dere har besøkt.. Gøy å se kabelferga!

Javisst har vi sett mycket fint, det var svårt att undvika Där är ju så många platser att besöka i södra Albanien å vi hade ju hyrbil under perioden så det var till att kuska runt en hel del, å stanna opp när man hade lust. Byarna o stränderna längs kusten ner mot Saranda är ju underbara platser med vänliga o tillmötesgående människor vart man än kom. Så \"Odysse´n\" fortsätter, längre fram vände vi kosan inåt landet mot Gjirokastra, vi var också i Syri e Kalter, och förståss gjorde vi en utflykt till Llogarra å nationalparken där, en dag vände vi kosan mot Fier å Apollonia. Men här är lite mer från Himare och en strand nedanför byn som heter Livadh.

[Tommy]

Nästa dag den 10/3 bar det iväg inåt landet, först för att se och uppleva Syrin e kalter ( the blue eye ) som är ett häftigt naturfenomen inte så långt från Saranda. Det är underjordisk vattenkälla som väller opp med friskt klart vatten i stora mångder, vattnet är klart blått opch bidrar till en mindre älv som har sin början där, längre ner är det oppdämt för utnyttjande av vattenkraften. Själva vattenådran är det ingen som riktigt vet hur djup den är, dykare har varit ner till 50 meters djup men den sträcker sig ännu längre ner ån så. Otroligt vacker plats. Därefter fortsatte vi mot Gjirokaster, men först lite bilder från Syrin e kalter. När man ser vattenkällan förstår man hur namnet kommit till.

[kaka]

Mye fint å se, Tommy.
Bildet av mannen på veien (0600) likte jeg spesielt godt, - det var slik en fin ro over det.

[Tommy]

Mye fint å se, Tommy.
Bildet av mannen på veien (0600) likte jeg spesielt godt, - det var slik en fin ro over det.

Väl bekomme Kaka :-)

Här är några fler bilder från Syri e kalter, å något från vägen vidare oppåt i bergen på vägen till Gjirokaster.

[Tommy]

Gjirokaster ligger i en dalgång där floden Drina rinner fram, vackert och spektakulärt, staden är sedan år 2005 uppsatt på Världsarvslistan på grund av dess genuina gamla stenhusbebyggelse.

I wikipedia kan man läsa följande :

Gjirokastër är en uråldrig stad med spår efter mänsklig bosättning från 000-talet f.Kr. Staden grundades förmodligen på 1100-talet intill ett fort. Under det bysantinska tiden utvecklades staden till ett handelscentrum.

Stadens namn kommer från den illyriska stammen Argyres eller från det grekiska namnet för silver; under antiken var staden känd på grekiska som Argyropolis (\"Silverstaden\") eller Argyrokastron (\"Silverslottet\"). På modern grekiska kallas staden Argyrókastro, varav dess nutida namn, på albanska Gjirokastër eller Gjirokastra.

Staden var en del i Epirus på 1300-talet innan den togs över av Osmanska imperiet år 1417. Gjirokastër intogs år 1811 av den albanske paschan Ali Pasha av Tepelenë, som grundade sitt egna halv-autonoma område i sydvästra delen av Balkan. I slutet av 1800-talet blev området ett centrum för motståndet mot det osmanska styret. Girokastërmötet, en av de viktigaste händelserna i albansk befrielserörelses historia, hölls här år 1880.

Under Balkankrigen ockuperade den grekiska armén staden och den före detta grekiska utrikesministern Giorgos Christakis Zografos förklarade Gjirokastër som huvudstad i den kortlivade grekiska autonoma staten Nordepirus, det vill säga Sydalbanien. Gjirokastër ockuperades av fransmännen innan staden överlämnades till Albanien. Under Andra världskriget var staden ockuperad av italienska, grekiska och tyska trupper innan den åter hamnade under albanskt kontroll 1944.

Efterkrigstidens kommunistregim utvecklade staden till ett industriellt och kommersiellt centrum. Staden Gjirokastër utnämndes 1961 till museistad på grund av sina välbevarade stenhus (1600- till tidigt 1800-tal) och sin medeltida borg, men också mycket tack vare det faktum att staden var diktatorn Enver Hoxhas födelsort. Han föddes här 1908 och hans hus förvandlades till ett etnografiskt museum, vilket hamnade i fokus för Hoxhas personkult.

Gjirokastër hade stora eknomiska problem efter kommunistregimens fall 1991. Särskilt svårt hade man efter 1997, då ett enormt pyramidspel kollapsat, något som destabiliserade hela Albaniens ekonomi. Staden hamnade i fokus för ett rebelluppror mot Sali Berishas styre och starka protester mot regeringen hölls, vilka till slut ledde till Berishas avgång. Den 16 december 1997 sprängdes Hoxhas födelsehus i luften av okända personer (sannolikt anti-kommunister).

Gjriokastërs ekonomiska situation har förbättras sedan slutet av 90-talet, men folkmängden har sjunkit på grund av stor utvandring av både greker och albaner till Grekland.

Många hus i Gjirokastër har en starkt lokal prägel som har gett staden dess benämning \"stenstaden\", då de flesta äldre hus har tak täckta med sten. På grund av Gjirokastërs betydelse under kommunistregimen, räddades stadens centrum åtminstone delvis från tanklösa förändringar som skedde i andra städer runt om i Albanien, men dess status som \"museistad\" har inte inneburit att man underhållit staden. Följaktligen är många av de historiska byggnaderna vanvårdade, ett problem som endast långsamt håller på att finna sin lösning.

De historiska monumenten innefattar ett par moskéer och venetianska kyrkor från 1800-talet, vilka har genomgått renoveringar under 1990-talet. Ett slott från medeltiden står fortfarande kvar vid bergssidan som vetter mot staden. Slottet dominerar stadsbilden och nämns tidigast i ett historiskt register 1336. Från detta överblickade man den strategiskt viktiga rutten längs floddalen. Slottet är öppet för besökare och hyser ett militärt museum som visar erövrat artilleri och minner om kommunistmotståndet under tyska ockupationen. Här finns också ett erövrat amerikanskt rekognoseringsplan som visas upp för att minna om kommunistregimens kamp mot \"imperialismens krafter\".

Slottet byggdes på 1700-talet och beställdes av Gjin Bue Shpata, en lokal stamledare. På 1800- och 1900-talen gjordes en del tillbyggnader av Ali Pasha Tepelene och under kung Zogs styre. Idag har slottet fem torn, ett klocktorn, en kyrka, vattenfontäner, häststall och många andra intressanta delar. Norra delen av slottet förvandlades under Zogs styre till ett fängelse och användes av kommunistregimen för att hysa politiska fångar.

Gjirokastër har även en gammal bazaar, som ursprungligen byggdes på 1600-talet, men har återuppbyggts på 1800-talet efter att den brunnit ned. Det finns fler än 200 bostadshus bevarade som kulturmonument i Gjirokaster idag, och staden är även platsen för den Internationella Albanska Folkfestivalen som hålls där vart fjärde år, senast 2005.

När staden först föreslogs bli uppsatt på Världsarvslistan 1988, var ICOMOS experter brydda över ett antal moderna byggnader som avvek från den gamla stadens utseende. Först 2005 blev stadens historiska kärna upptagen som ett världsarv.

Här är lite bilder från vårt besök i Gjirokaster, fler följer senare :-)

[Tommy]

Några fler bilder från gamla Gjirokaster.

[ouzolina]

Sikke en flot by - og flotte billeder

[Tommy]

Sikke en flot by - og flotte billeder

Ja tack Mette, det är en fin by att besöka :-)

Här är några bilder på återvägen mot Saranda från Gjirokastra. Att köra bil i Albanien är lite grann som det var att färdas på vägarna i Grekland för sisådaär 20-30 år sedan, och det var långt ifrån alltid vägarna höll så god standard som det syns på dessa bilder. Men med tanke på att privatbilismen i Albanien bara har ca 20 år på nacken och landet till största delen består av höga berg är det kanske inte så konstigt att vägnätet ännu så länge är minst sagt undermåligt.

Vägarbeten med dom större vägarna pågår överallt, och albanerna är duktiga på att bygga vägar, titta bara på hur vägarna moderniserats i Grekland  :whistle:  Men det kommer säkert ta lång tid innan allt är iordning. Och trafiken har också ett drag av \"vilda västern\" över sig, men det gick bra att färdas ändå, bara man tog det lugnt och anpassade sitt trafikbeteende efter dom förhållande som rådde  :pottytrain5: