Enkel grammatikk II

[bengalow]

Retsina, det finns ingen enkel grammatik! Det finns förenklad grammatik, men det gick vi igenom i inledningen. Ju längre fram vi kommer desto mer komplicerat blir det.
Tag detta som en charterresa med guide. Ibland finns det sevärdheter som måste förklaras mer ingående. Det blir väl kanske inte så intressant för dem som har ett annat syfte med sin resa, men \"svåra\" saker måste förklaras, och ibland blir det \"urspårningar\" för att det skall bli relevans i resonemanget.
Ta det lugnt, och fortsätt följa med på resan!!

[Svein~B]

Da forutsetter jeg altså at χάpιÏ, er roten til εÏ...χαpισÏ,,ÏŽ. I så fall er εÏ...- en avledningformativ og -Ï,,- enten en avledningsformativ til eller en fugeformativ. -ÏŽ er en bøyningsformativ. εÏ...χαpισÏ,,- er altså stammen.

Ordet består altså morfologisk av fire deler

εÏ...-χαpισ-Ï,,-ÏŽ

[Svein~B]

Andre avledninger fra χάpιÏ, er:

εÏ...χάpισÏ,,οÏ, (efkhaaristås) - behagelig, hyggelig (adjektiv)
εÏ...χαpίσÏ,,ωÏ, (efkharistås) - gjerne, med glede (adverb)
εÏ...χαpισÏ,,ημένοÏ, (efkharistimenås)- fornøyd (adjektiv)
εÏ...χαpισÏ,,ιέμαι (efkharistieme) - være fornøyd (verb, passiv)

[Svein~B]

Jeg lovte å komme tilbake til tallordene, så da får jeg vel gjøre det.

Det finnes to slags tallord, grunntallene og ordenstallene.

Grunntallene er: én, to, tre, fire, fem, seks osv.

Ordenstallene er: første, andre, tredje, fjerde, femte, sjette osv.

[Svein~B]

Tallordene brukes for det første til å telle med, men de brukes også i setninger for å angi antallet av noe, det vil si at de fungerer som determinanter, altså ord som forteller noe mer om det substantivet  beskriver.

På noen språk er det slik at de må bøyes i samsvar med substantivet. Slik er det ikke på norsk. Det eneste er tallordet én som har tre forskjellige former; \'én\', \'ei\' og \'ett\'.

Noen ganger er det vanskelig å skille mellom de ubestemte artiklene \'en\', \'ei\' og \'et\' og de tilsvarende tallordene, men i de fleste tilfeller spiller det ingen rolle. Vi bruker stort sett bare tallordene når vi vil understreke at det bare er én av noe.

Eksempel. \'Vi har bare sett ett tilfelle så langt\'.

Når det gjelder hunkjønnsord, har vi ikke muligheten til å skille mellom artikkel og tallord, siden de har samme form. Der må vi understreke det på andre måter hvis vi vil understreke det.

[Svein~B]

På norsk bruker man hankjønnsformen når man teller uansett hva det er man teller, altså man sier \'én, to, tre, fire\' også om det er kyr eller vinduer man teller. Men i setninger der tallordet står til et substantiv, så må det være samsvar og da heter det \'ei ku\' og \'ett vindu\'.

På gresk, hvis jeg har oppfattet riktig, så bruker man intetkjønnsformene uansett hva man teller, altså ένα (ena), δúο (dhiå), Ï,,pία (tria), Ï,,έσσεpα (tessera), πένÏ,,ε (pende) osv. også om man teller noe som ville hatt han- eller hunkjønnform om det var beskrevet i en setning.

Jeg har sagt det før, men sier det igjen, det er ikke nødvendigvis tingen som har kjønn, men ordet. Så om ordet ikke uttales, så har ikke tallordet noe ord å ha samsvar med.

[bengalow]

Nej Svein, 1, 3 och 4 böjs på grekiska, medan de andra förblir oböjda:

Enas, mia, ena
Treis, treia, treia
Tessera, tesseris, tessera

om jag nu har fått fatt i rätt i \'uvvet...

[Svein~B]

Nei, det er flere tallord som bøyes på gresk. Jeg skal komme tilbake til det.

Dessuten heter det \'triss\' og \'tesseris\' også foran hankjønnsord, \'triss mines\' - tre måneder - for eksempel. \'tria\' og \'tessera\' brukes i setninger bare foran ord som er intetkjønn. Forsåvidt bruker man også \'triss\' og \'tesseris\' når ordet er underforstått og det er et han- eller hunkjønnsord.

Men kan vi i første omgang være enige om at vi alltid bruker nøytrum-formene (intetkjønn) når vi teller?

[bengalow]

Vilka fler böjs???

[Svein~B]

Vilka fler böjs???

Grunntallene som bøyes: 13, 14, 21, 23, 24, 31, 33, 34, 41, 43, 44, 51, 53, 54, 61, 63, 64, 71, 73, 74, 81, 83, 84, 91, 93, 94, 101, 200 og stort sett alle over 200.

Alle ordenstall bøyes.

[bengalow]

Jo, det är klart, men det menas i mitt inlägg att alla tal som slutar på 1, 3 och 4 böjs. Inga andra!....2, 5,6 etc är alltid oböjda, men vad som är viktigt att komma ihåg är att dessa tre talen alltyid böjs!!

[Svein~B]

Jo, det är klart, men det menas i mitt inlägg att alla tal som slutar på 1, 3 och 4 böjs. Inga andra!....2, 5,6 etc är alltid oböjda, men vad som är viktigt att komma ihåg är att dessa tre talen alltyid böjs!!

100-tallene  og tallet 1000 bøyes også.