semester hemmavid :-)

[Tommy]

Det låter fint Riitta, hör av er när ni närmar er, o ha det så himla göttigt på Österlen :-)

Idag var jag ut en sväng på Öresund med den medeltida Koggen \"Twekamp Av Elbogen\", en skeppstyp som var vanlig under medeltiden. Och under den tid då Kalmarunionen var gällande, det medeltida statsförbundet innefattande konungarikena, Danmark, Sverige o Norge, o som varade under hela 14oo-talet. Vilket bland annat styrdes av Drottning Margaretha. \"Twekamp Av Elbogen\" är från slutet av 1300-talet, o var troligen verksam som Kapare, alltså ett piratskepp tillhörande dom så kallade Viktualiebröderna.

Mycket bilder blev det  :cyclopsani:

Men innan dom så lägger jag här ut lite fakta kring skeppen i allmänhet, o om Koggen \"Twekamp av Elbogen. Texterna har jag hämtat från wikipedia :

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kogg

Historia

En kogg var en dåtidens "värsting" inom skeppsbyggartekniken. Genom Lübecks etablering vid mitten av 1100-talet och sammanslutningen av städerna i norra Tyskland till ett Hansaförbund, övertog Hansan snabbt kommandot när det gällde handeln över havet i norra Europa. För Hansan gällde det att göra skeppen så lastrymliga som möjligt för att stora vinster skulle kunna uppnås. De ursprungliga nordiska skeppen av vikingatyp var visserligen snabba och kunde gå in på grunda stränder, men de var alla, med undantag av de så kallade knarrarna, dåliga lastare. Med koggarna introduceras en helt ny skeppstyp i norra Europa. I koggarna uppträder till exempel för första gången den så kallade kravelltekniken. Skeppen tillverkades också på ett helt annorlunda sätt än vad fallet var för vikingaskeppen. I stället för att klyva bordsplanken sågades dessa. Skeppens längd låg på drygt tjugo meter, de var breda och höga och lastdryga. En enda normalstor kogg kunde ta upp emot 80 ton last. Det behövdes ordentligt med lastutrymme. I bevarade räkenskaper för åren 1398-1400 infördes t.ex. enbart från Malmö till Lübeck 32.600, 27.800 respektive 29.100 stora tunnor med sill. Lübeck var endast en av många städer som Malmö då handlade med. Dessa silltransporter har dessutom skett under en begränsad period under tidig höst. Bilden av koggträngsel på Malmö redd är nog så tydlig!

Det första omnämnandet av en kogg är året 1206 under en tysk undsättningsaktion till Riga. I nordvästra Jylland har det hittills äldsta kända fyndet av en kogg grävts fram. I Bremens hamn gjordes år 1962 ett unikt fynd av en mycket välbevarad kogg. Denna kogg är 23,5 meter lång och 7,5 meter bred. 40 stycken så kallade spant bygger invändigt upp ett konstruktionsskelett till vilket bordplankorna är fästa. Höjden midskepps är 5,3 meter och vid det påbyggda akterkastellet 7,5 meter. Skeppet är genom så kallad årsringsdatering daterat till ca 1380.

Fynd av koggar, dock mindre välbevarade än Bremerkoggen, finns på ett flertal platser i norra Europa: Zuiderzee och Almere i Holland, från Danmark Kolding, i Vejbystrand och den så kallade Lille Kreme-koggen. I Norge finns koggfynd från Sellöerne och i Sverige från Helgeandsholmen, Mollösund, Bossholmen vid Oskarshamn och Skanör.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Koggmuseet

Koggmuseet är ett skeppshistoriskt museum vid Skeppsbron i Malmö hamn.

Här har Fotevikens museum på uppdrag av Malmö stad byggt upp ett helt museum efter det internationella konceptet Arkeologiskt friluftsmuseum. De två stora dragplåstren är de fullskaliga kopior av medeltida koggar som Fotevikens Museum låtit bygga på det gamla Kockumsområdet i Malmö. Koggmuseet öppnade år 2005.

På Koggmuseet ges den historiska bakgrunden till den rekonstruerade, stora koggen, \"Tvekamp av Elbogen\". Originalet till detta skepp, den så kallade Skanörskoggen, påträffades och undersöktes av marinarkeologer från Fotevikens museum åren 1992-1995. Vraket, som är Nordens bäst bevarade koggvrak, har gett mycket ny information om medeltidens seglingskonst. Skanörskoggen är dendrokronologiskt daterad till 1390 med avvikelse på något år och den byggdes i Mecklenburgområdet/norra Polen. Skanörskoggen är ett av världens äldsta kända skepp som fört kanoner ombord. Kanonerna har kunnat bärgas direkt efter förlisningen men de runda stenkulorna fanns kvar i vraket. Fyra olika diametrar antyder minst fyra olika kanoner ombord. Den politiska situationen runt år 1390 och det geografiska byggnadsområdet gör att Skanörkoggen med stor sannolikhet dessutom varit ett av de s.k. viktualiebrödernas piratskepp.

Vitaliebröderna   (även fetaliebröderna), ett slags sjörövare som främst 1391-1398, under avsättningskriget mot Albrekt av Mecklenburg, härjade i Östersjön. De fanns kvar som kapare i Östersjön ända till 1430-talet, dock med allt mindre styrka. Ordet kommer från tyskans vitalienbrüder, av lågtyskans vitalie - proviant, ur latinets victualia - livsmedel; de förde proviant till det av Albrekts trupper fortfarande hållna, av Kalmarunionen belägrade Stockholm.

Definition av en Kogg

De mest iögonfallande karaktärsdragen för en kogg är att den endast hade en mast. En kogg hade också en flat botten, vilken gjorde det möjligt för skeppet att vid ebb bli stående utan att välta. Den flata botten var byggd i så kallad kravellteknik (bordplanken ligger stumt mot varandra). De höga sidorna var däremot klinkbyggda (bordplanken överlappar varandra). Ett annat kännetecken för en kogg är att de tvärsgående bjälkarna, så kallade \"betabjälkar\", skjuter ut genom skrovsidorna.

Rent tekniskt är en listning av alla de konstruktionsmässiga särdrag som kännetecknar en kogg följande:

1. Enmastad råseglare, det vill säga den har endast en mast försedd med råsegel.

2. Flat kölbräda istället för en egentlig köl.

3. Ett mellanstycke (en form av naturvuxet knä) mellan köl och stäv.

4. Växling mellan kravellbyggd botten och klinkbyggd sida, ungefär i det så kallade "slaget".

5. Tätning av mossa som hålls på plats av trälister vilka fastspikats i skrovet med fjärilsformade järnbleck.

6. Fastsättning av långa spikar med stora huvuden, vilka hamrats igenom träet, böjts och hamrats tillbaka, så kallade omböjda spikar. Tekniken var snabbare att använda än den tidigare nitningstekniken.

7. Två kraftiga trästockar lagda tillsammans bildar stävarna. De översta bordplanken går förbi den inre trästocken och är fastsatta i den yttre medan de nedre bordplanken endast är fästa i det inre trästocken.

8. Skeppet ska i tvärform vara U-format.

9. Tvärbalkarna går igenom skrovsidorna.

10. Den flata bottnen är uppsvängd i för och akter för att förhindra att skeppet sugs fast på en tidvattensstrand.

Å nu, nu blir det bilder































































 :flower: Det var allt från mig o min semester hemmavid, tack alla som tittat, läst o oppmuntrat  :flower:

[Mikke]

....navigare necesse est, vivere non.....