Om begreppet KULTUR .....

[Tommy]

\"Kultur har främst två betydelser; andlig (konstnärlig) odling eller socialt överförda levnadsmönster; i vardagligt tal är den första betydelsen den vanligare. Ordet kultur kommer från latinets, cultura av cultus, som betyder odling, och som etymologiskt hör samman med ordet kult. I sin ursprungliga betydelse förekommer det i till exempel bakteriekultur.\"

\"Kultur kan definieras som alla livsmönster, inklusive språk, konst, värderingar och institutioner hos en population som överförs socialt från generation till generation. Kultur har kallats \"levnadssättet hos ett helt samhälle\". Som sådant inkluderar det beteendemönster, seder, klädsel, religion, ritualer, lekar, normer för lagar och moraliska system, liksom trossystem och konstarterna. Kultur refererar ofta till en universell mänsklig kapacitet för att klassificera och kommunicera erfarenheter materiellt och symboliskt. Den höga kulturella förmågan har länge betraktats som en definierande egenskap hos människan.\"

Det humanistiska kulturbegreppet

\"Det humanistiska och konstnärligt orienterade kulturbegreppet kallas även för det kvalitativa kulturbegreppet. Kultur i den här meningen kommer närmast frasen \"andlig odling\". Kulturbegreppet i den här betydelsen avser särskilt kvalitetsorienterade uttryck av underhållning och konstnärligt relaterat skapande och visst filosoferande.

Begreppet har en betydelse som ligger nära konstarterna: det håller sig nära vissa genrer av kulturellt skapande; främst litteratur, konst, musik, scenkonst, och film men även formgivning och arkitektur. I begreppet kulturpolitik avses kultur enbart i humanistisk betydelse. Det humanistiska kulturbegreppet är också en vanlig populär förståelse av kultur. Det är den här betydelsen som används i tidningar som har kulturdelar och i kulturprogram på radio och tv och liknande\"

Det samhällsvetenskapliga kulturbegreppet

\"Det samhällsvetenskapliga kulturbegreppet kallas även för det antropologiska eller kvantitativa kulturbegreppet. Enligt detta vetenskapliga synsätt avser kultur bredare eller smalare definitioner av socialt överförda levnadsmönster hos en grupp individer. Begreppet omfattar hela den humanistiska förståelsen, men lägger även till många andra aspekter. Kultur betyder i den här meningen alla mänskliga beteenden som beror på socialisering, den inlärningsprocess där uppväxande individer lär sig fakta, normer och värderingar från tidigare generationer (jämför sociokulturell), och som skiljer en grupp från en annan.

Kultur kan särskilt inom antropologin och arkeologin även avse en civilisation i sig. I samhällsvetenskap talar man också om olika kulturer när man menar en folkstam som odlat och brukat ett jordområde, exempelvis induskulturen, indiankulturen, den egyptiska högkulturen och så vidare. I det samhällsvetenskapliga kulturbegreppet inkluderas ibland komponenter som statsskick, militär, ekonomiskt system. Det vanliga idag är dock att betona normer, värderingar och social inlärning. I idealistiska förståelser betonas kulturen som en begreppsvärld. I sådana sammanhang fokuserar man på kultur såsom en värld av symboler; på inlärning och på hur symbolerna ordnas och uppfattas.

Skillnader mellan kulturer kan mätas både kvalitativt och kvantitativt. En konsekvens av detta är att man även kan räkna med delkulturer eller subkulturer, som uttrycker gemensam kulturell programmering inom en mindre grupp, som en del av en större. Kultur i samhällsvetenskaplig betydelse är den främsta komponent som utgör skillnader i etnicitet.

Det finns vissa skillnader i förståelse och betoning mellan olika discipliner. Inom antropologin används traditionellt mycket breda definitioner, men på senare tid används ofta en snävare förståelser såsom \"system av symboler som skapar ordning och mening\". Inom sociologin används begreppet idag oftast med betoning på värderingar och normer. Inom organisationsteori används begreppet organisationskultur för att beskriva organisatorisk styrning eller skillnader som beror på värderingar. Inom statsvetenskapen används begreppet för samtliga socialt överförda makroskillnader mellan regioner (stater, nationer) eller med betoning på värderingar och normer.

Hos vissa statsvetare används begreppet kultur som nära synonymt med civilisation. Begreppet politisk kultur avser skillnader i värderingar mellan politiska grupper eller institutionella system. Inom psykologin börjar man gärna i uppdelningen mellan arv eller miljö. Då kan man använda sig av en negativ definition av kultur: de miljöfaktorer som påverkar individer eller grupper, men som inte består i skillnader i fysisk miljö, utgör kultur. Liknande definitioner används till exempel i evolutionär psykologi. I psykologin studeras kultur framför allt inom delämnet korskulturell psykologi. Inom arkeologin används ordet kultur om olika befolkningsgrupper och deras levnadsmönster, ofta baserat på skillnader i materiell kultur.\"

Humanistisk förståelse och kultur som andlig odling

\"Renässanskonstnären Michelangelos skulptur David (1504) är en symbol för västeuropeisk högkultur.Kultur är i den här betydelsen ett renodlat kvalitativt begrepp. Det avser människans andliga odling: både de konkreta uttryck och begreppsliga understrukturer som denna tar sig uttryck i. Fokus för den humanistiska kulturförståelsen är det estetiska skapandet. Framför allt i kreativa uttrycksformer som konst, litteratur, musik, teater och film med mera. Den andliga odlingen manifesterar sig även i seder, språk, traditioner och religion men tonvikten ligger inte där. Vad som är kultur och inte i denna mening har delvis att göra med vilken status, komplexitet eller förfining ett visst kreativt uttryck anses ha. Bland det högkulturella "" de högre konstformerna "" ingår inte dekorativ konst och hantverk. På det individuella planet, betyder ordet kulturell att vederbörande är kreativ, bildad och intresserad av kulturella uttryck i form av till exempel konst. Sådana personer kan sägas besitta ett högt kulturellt kapital. Särskilt förr avsågs med kultur en aristokratisk förfining och bildning. Ett begrepp för detta är finkultur, som ibland kontrasteras mot populärkultur eller folkkultur. Den brittiske poeten och kulturkritikern Matthew Arnold uttryckte sin syn på vad kultur borde vara "" det yttersta av findestillerad bildning "" med de ofta citerade orden:

" Kultur är strävan efter människans perfektion... Att vara kulturell är att känna det bästa av det som har tänkts och sagts i världen. "
"" Matthew Arnold, Culture and anarchy, 1869


Numera inbegrips allt oftare även mera folklig kultur i begreppet kultur, delvis som ett resultat av att begreppet \"bildning\" fått en mer allmän betydelse. Det som ses som finkultur eller högkulturellt idag kan vidare vara vad som i forna tider sågs som enkel underhållning. Analogt kan nyare kulturella företeelser ""- även konstnärliga uttryck ""- få svårt att erövra den status som kulturbegreppet innebär. Det förflyter oftast en tid innan de betraktas som kultur. Television, datorspel, stand-up och andra nyare former av underhållning betraktas därför vanligtvis inte som kultur, trots att deras skapande kan kräva hög konstnärlig förmåga.

Vissa äldre kulturella företeelser som har bevarats kallas för kulturarv. Som motsats till kultur sätts ofta natur eller förvildning, men det åtskiljandet är inte helt okontroversiellt. I västvärlden skiljer man mellan barn- och ungdomskultur och den vuxna kulturen, men denna åtskiljnad förekommer inte globalt.\"

Kultur och konflikter

Ett ord för mindre kulturella konflikter på individnivå är kulturkrock. Det uttrycker frustrationer och konkreta problem hos individer som har hamnat i kulturella sammanhang som de inte förstår eller med normer de inte delar. En avgörande orsak till kulturkrockar är svårigheter med kommunikation och språk. Problemen underskattas ofta och kostnaderna med kulturkrockar, till exempel inom företag, kan vara mycket stora. Även hela populationer eller folkgrupper med olika kultur "" till exempel med olika religion "" kan hamna i motsättning till varandra. Orsakerna till detta varierar. För det första kan konflikter uppstå till följd av faktiska skillnader i normer och värderingar mellan olika grupper. Vidare kan konflikter uppstå på grund av att någon part omfattar normer som säger att det egna sättet att leva bör spridas till andra grupper, även mot de andras vilja. För det tredje kan det handla om identitetskonflikter där större kulturella skillnader saknas men där parterna betraktar varandra som olika grupper och tar strid för att försvara sina egna symboler. I värsta fall kan dessa typer av konflikter resultera i våld och till och med krig. Konflikter om kulturella normer, värderingar och identiteter har tilltagit som politisk konfliktdimension under de senaste decennierna.

Vissa stater kallas ibland \"kulturimperialister\" med det menas att de ser sin egen kultur som överlägsen andras och att de försöker förändra andra stater så att dessa ska anamma den egna kulturen. Den egna kulturella normerna skall slutligen omfatta eller styra de andra så att förhållandet påminner om imperialism. Ibland anges ekonomiska motiv till detta, ibland ideologiska. I dagens värld beror dock övertagande av andras kulturella fenomen dock inte på kulturimperialism i någon planerad mening eller till förljd av tvång. Istället handlar det om frivilligt införande av normer, politiska system, teknologi och underhållningsformer. Framför allt är det sedan några hundra år tillbaka den västerländska kulturen som sprids över resten av världen ""- detta är i stort det som kallas modernisering eller globalisering\"

Hämtat från ; http://sv.wikipedia.org/wiki/Kultur#Betydelser

Själv hoppas jag annars kunna ge mig ut på en o annan KUL TUR i sommar......,  :sunny:

[eijukka]

TACK Tommy!
Detsamma ska jag göra!
Några kulturkrockar upplevde jag nu för ett par veckor sen i Venetzia  :colors: ! Men Ljubljana var en just så hemtrevlig, kulturvänlig och vacker stad som namnet klingade! Och ölkulturen blomstrade i tiotals krogar vid älven Ljubljanica, för ca femtedelen av invånarna är ju studerande! Trakikkulturen var verkligen fin: det fanns rödmålade cykelvägar mitten på trottoarer överallt och ALLA cycklade!
Också den gamla stan Piran på halvön Istria var nästan grekisk, bara utan sandstränder. men det var härligt att simma i det kristallklara havet.

Nu i natt ska jag fara till Nagu i Åbo skärgård för att ge mig ut på lite kultur: finska bookcrossare(  http://www.bookcrossing.com/ ) har sina sommardagar (sommar? +5! med regn och storm) där! Men  havet är säkert fint!
mvh/eija

[ROLLE]

Tjänare Eijukka, länge sen. Hos oss i Suomi är kultur som du vet enligt Eino Leino, som  du kanske minns från hans dikt:\" Kyltyyri, kyltyyri se on siinä jyyri.\" Luulisin että meidän Einomme tarkoitti juuri runossansa eroavaisuuksia Ruotsin-ja Suomenkielisten välillä ? Tässäkin on kulttuuritörmäys aikoinaan ollut aikamoinen, kuten tiedät \"eihän Suomalaisilla voinut olla kulttuuria\" ruotsinkielisten mielestä. Onneksi saimme autonomian 1809 ?
Hyvää kesää sinulle ja perheellesi !
On aina piristävää lukea kirjoituksiasi .

[Tommy]

TACK Tommy!
Detsamma ska jag göra!
Några kulturkrockar upplevde jag nu för ett par veckor sen i Venetzia  :colors: ! Men Ljubljana var en just så hemtrevlig, kulturvänlig och vacker stad som namnet klingade! Och ölkulturen blomstrade i tiotals krogar vid älven Ljubljanica, för ca femtedelen av invånarna är ju studerande! Trakikkulturen var verkligen fin: det fanns rödmålade cykelvägar mitten på trottoarer överallt och ALLA cycklade!
Också den gamla stan Piran på halvön Istria var nästan grekisk, bara utan sandstränder. men det var härligt att simma i det kristallklara havet.

Nu i natt ska jag fara till Nagu i Åbo skärgård för att ge mig ut på lite kultur: finska bookcrossare(  http://www.bookcrossing.com/ ) har sina sommardagar (sommar? +5! med regn och storm) där! Men  havet är säkert fint!
mvh/eija

Lät väldans mysigt o mångkulturellt Eija :-) Skoj att du kikar in här ibland, ha det nu så gott i världens vackraste skärgård  :flower:  

O crossa lugnt ...... bland böckerna