om grekiska viner

[Tommy]

Grekland blandar gammalt och nytt

Grekland har antika anor när det gäller vin och idrott - men räds inte att förnya sig.
Tror du att kådakärv retsina är det enda landet förmår i vinväg? Välkommen till nutiden!

Grekiska viner kommer aldrig att bli störst eller bäst. De måste utmärka sig på annat sätt. Särskilt nu när Syditalien, Australien, Sydafrika och Chile blir allt skickligare.

- Grekland ska inte konkurrera med Syditalien och Sydfrankrike, säger Takis Soldatos, ägare till vinimportfirman Oenoforos i Stockholm. De bör fokusera på att vinerna är unika i stället.

Vad har då grekiska viner som är unikt? Svar: många egna druvsorter. Dessutom ligger odlingarna i områden som varierar dramatiskt i karaktär, vilket kan avspegla sig i doft och smak.

Snålblåst, sol och snö

Vin från ön Santorini - med sin snålblåst, gassande sol och vulkanjord - helt annorlunda än vin från norra Grekland, där det snöar på vintern och druvorna knappt hinner mogna innan det är dags att dra på rattmuffen.

Takis Soldatos är hoppfull.

 - Vi har ju lyckats sälja retsina - varför skulle vi inte kunna sälja vanliga viner?

Landets mest unika vinområde är ögruppen Santorini. Här växer rankorna i gropar för att stå emot de kraftiga vindarna från Egeiska havet. Druvsorten heter assyrtiko och ger viner med hög syra. Smaken är elegant, frisk och brukar ha inslag av citrusfrukt.

Vin på torkade druvor

Den antika traditionen att soltorka druvorna för att koncentrera smaken och göra sött vin används flitigt på Santorini. Produkten kallas visanto och har doft och smak av torkad frukt och honung - som ett mellanting av spansk oloroso och italienskt vin santo.

 Enligt Nico Manessis, författare till vinguiden \"The Illustrated Greek Wine Book\", är Greklands hetaste rödvinsområde just nu Nemea på halvön Peloponnesos.

 - Det är landets största rödvinsdistrikt och kommer att leda Grekland ut ur anonymiteten, säger han. Här görs lättillgängliga viner som alla kan förstå.

Viktigaste rödvinsdruvan

Aghiorgitiko är Greklands viktigaste rödvinsdruva. Den kompletteras numera med bland annat cabernet sauvignon, merlot, chardonnay och viognier. Aghiorgitiko kan ge färgrika, tydligt fruktiga viner med relativt liten strävhet. Fruktigheten kan påminna om svarta vinbär, plommon, kanel och choklad.

På en platån Mantinia på Peloponnesos växer vitvinsdruvan moscophilero. Den ger aromatiska viner som påminner en smula om muskat. Eftersom klimatet är förvånansvärt svalt på den höga höjden blir vinerna rejält friska, och den aromatiska karaktären mer elegant än parfymerad och påträngande.

 
- Mantinia är det mest intressanta vitvinsdistriktet just nu, säger Nicos Manessis. Vinerna har modernare stil och högre syra än många väntar sig av ett vitt vin från Medelhavet.

Bästa rödvinsdistriktet

Nordväst om Thessaloniki ligger ett annat av landets bästa rödvinsdistrikt, Naoussa. Den vanligaste druvan här heter xynomavro och ger viner som en del tycker påminner påminner om röd bourgogne. Andra menar att fruktigheten, den kryddiga doften och den ljusröda färgen gör xynomavro till Greklands svar på barolovinernas nebbiolo.

 - Vinerna från Naoussa är matviner, säger Nico Manessis. Inte så lättillgängliga, utan för experter - som barolo ungefär.

 Moderna vinmakare

Det moderna grekiska vinets ledargestalt heter Evangelos Gerovassiliou. Han var vinmakare på Château Carras när vinet slog igenom internationellt i början av 1990-talet. I dag har han en vinanläggning strax söder om Thessaloniki. Han odlar en blandning av grekiska och internationella druvsorter.

 Evangelos vita standardvin består av två lokala druvsorter: malagousia som med sin låga syra och tropiska fruktighet påminner lite om viognier, samt assyrtiko med riktigt hög syra och friska citrusinslag.

För 20 år sedan kunde ingen ana att Drama - halvvägs mellan Thessaloniki och den bulgariska staden Plovdiv - skulle komma att producera några av Greklands bästa viner.

I dag är nog Drama det vindistrikt där det investeras mest. Området har kontinentalt klimat och en jordmån som lämpar sig utmärkt för vinodling. Största delen är planterad med franska druvsorter, men även en del grekiska.

Retsina

Sist men inte minst: Retsina! Detta vita, torra vin är kryddat med kåda från aleppo-tallen. Viktigaste druvsorten är savatiano från odlingar i Attika, norr om Aten.

Många greker som gör moderna viner har säkert svurit över att det är så svårt att tvätta bort retsinastämpeln. Men numera ser nog de flesta retsina som ett komplement till landets breda sortiment.

Konsumtionen av retsina minskar, framför allt dricker grekerna själva mindre. Men förmodligen kommer retsina alltid att ha sin plats på bordet hos sentimentala greker och svenska turister som vill ta seden dit man kommer.

- Retsina är Greklands svar på surströmming, som Takis Soldatos formulerar det.

RÖDA DRUVOR

Aghiorghitiko

Kallas för enkelhetens skull även saint george. Odlas främst i Nemea på Peloponnesos. Mycket färgrika druvor som lämpar sig för kolsyrejäsning och framställning av den lokala versionen av nouveau (årets vin).

Xynomavro

Viktigaste rödvinsdruvan i norra Grekland. Ger viner med hög syra och mörkröd färg. Viner av god kvalitet tjänar på lagring och utvecklar mognadsaromer som brukar jämföras med bourgogne och barolo.

VITA DRUVOR

Assyrtiko

Alltmer populär vitvinsdruva som odlas på Santorini och andra öar i Kykladerna. Ger viner med hög fruktsyra, trots hett klimat.

Savatiano

Lätt aromatisk druvsort som ger viner med låg syra. Brukar därför ofta blandas med andra, friskare druvsorter. Retsina har ofta ett savatianovin som bas.

Robola

Vitvinsdruva av god kvalitet från Joniska öarna. Mest känd på ön Kefallonia, där den ger torra viner med tydlig citruskaraktär.

Moschofilero

Lätt aromatisk druvsort från Mantinia på Peloponnesos högland. Finns både som torrt stilla vin och som mousserande.

Text: Per Styregård, Anders Calissendorff

Denna text, ursprungligen publicerad i Systembolagets kundtidning Bolaget, återges här i något förkortat skick.

http://www.systembolaget.se/Uppslagsbok/Vin/greklandBolaget.htm


Kvalitetsmärkning av grekiska viner

http://www.vinguiden.com/dricka/vin/index.php?artikelID=380
 
Den grekiska vintraditionen är mycket lång och har anor som går tillbaka till antiken. Landets betydelse för introduktionen av vin i Medelhavsländerna kan inte underskattas. Den moderna vinnäringen i landet har dock endast cirka femtio år på nacken och har påverkats och utvecklats mycket av franska och italienska influenser.

De grekiska vinlagarna kom till 1970 och förnyades 1980 som ett led i Greklands anpassning till EU. EU:s standards för klassificering av vin är i princip desamma som Frankrikes vinlagar, varför det grekiska klassificeringssystemet, liksom många andra länders är mycket likt det franska. De grekiska appellationerna kom till på femtiotalet. Idag finns 27 godkända appellationer.

I Grekland använder man sig av följande klassificeringar:

1.Epitrapezeos oinos (bordsvin som motsvarar det franska Vins de Table). I Grekland ingår paradoxalt nog, precis som i Italien, några av landets bästa viner i denna kategori. Här återfinns ofta de stora märkesnamnen eller de mindre vinmakare som arbetar utanför appellationssystemet. För att utmärka viner i kategorin med extra hög kvalitet använder man ordet Cava som står för att vinet har två års fat- och buteljlagring för vitt vin och tre år för rött. Traditionell appellation (TA) är ett tillägg till bordsvinsklassen och gäller enbart för retsina.

2. Nästa klass är Topikos oinos (lantvin som motsvarar Frankrikes Vin de Pays). Detta vin ska komma från någon speciell appellation och kan utgöras av en variation av grekiska och/eller utländska druvsorter.

3. Kvalitetsklasserna, som är upprättade enligt EU-krav, är Controlled Appellation of Origin (OPE) eller Appellation d´Origine Contrôlée (AOC) och Appellation of Superior Quality (OPAP) eller Appellation d´Origine de Qualité Supérieure (AOQS). De viner som tillhör den förstnämnda klassen (OPE eller AOC) är söta och görs antingen på Muscatdruvor eller Mavrodaphnedruvor. Dessa viner har ett blått sigill över korken. Till den sistnämnda klassen (OPAP eller AOQS) hör torra viner. Dessa har ett rosa sigill över korken. De lagringsdugliga kvalitetsvinerna får dessutom benämningen Réserve (två års fat- och buteljlagring) eller Grande Réserve (fat- och buteljlagring, tre år för vitt och fyra för rött).

Vad står på etiketten?

Varken baksides- eller framsidesetiketten på grekiska viner ger särskilt mycket information. Här står vad vinet heter samt producentens namn, årtal och alkoholhalt. Kvalitetsklassen är utsatt på de viner som har en sådan.

Vilka regioner är bra?

Vin tillverkas, ofta i mindre skala och enligt gamla traditioner, i hela Grekland. De viktigaste regionerna är:

Norra Grekland

Med underregionerna Makedonien, Thrace och Náoussa som alla är kända för sina röda viner. Xynomavro där röda viner och mousserande roséviner utgör huvuddelen av produktionen. Den mest kända och dessutom nyaste regionen i norra Grekland är Côtes de Meliton. Här tillverkas röda och vita viner av mycket hög kvalitet av Domaine Carras med god hjälp av franske professor Émile Peynaud från Bordeaux.

Centrala Grekland

I denna region ingår appellationerna Zitsa som producerar ett bra mousserande vitt vin på den lokala druvan Debina, Ioánnina, Rapsani som genomgår ett stort utvecklingsarbete och Ankhíalos som gör vitt vin.
Peloponnesses
Denna region har flest appellationer i Grekland. Här tillverkas även många bra bords- och lantviner. På platån Mantinia i Arcadien produceras ett vitt, friskt och lätt vin med viss kryddighet som också görs som rosé. I Neméa görs söta vita viner av god kvalitet. Runt Patrás finns fyra appellationer. Själva vinet Patrás är ett torrt vitt vin men här görs även ett sött vin som heter Muscat of Patrás.

Övärlden

Av västkustens öar är Cephalonia mest känd för sitt vin och då särskilt det kraftfulla, torra, vita Robola. Även dessertviner produceras på ön. Ön Páros är bland annat kända för sitt röda vin med samma namn. Santorini tillverkar ett torrt vitt vin och ett sött Vissanto som är värda att nämnas. Rhodos har tre appellationer och öns tradition av vinframställning går tillbaka långt i historien. Två av landets bästa viner görs Egeiska öarna. Vin de Liqueur är ett världsberömt dessertvin på Muscat och dessertvinet Samos är Greklands mest kända vin efter Retsinan. Ön Samos har flera varianter av vinet som är av mycket god kvalitet.

Den sista viktiga appellationen är Kreta. Här tillverkas både vita och röda viner.

Vilka årgångar ska jag leta efter?

Ett år då det regnar i juli och början på augusti men är uppehåll från 15 augusti till slutet av september utgör perfekta förhållanden för druvornas mognad och brukar därför betraktas som en god årgång i Grekland. 2001 var ett verkligt bra år för de vita grekiska vinerna och då särskilt Chardonnay, Sauvignon Blanc och Roditis. 1997 och 2002 var utmärkta år för röda grekiska viner eftersom dessa år hade en låg produktion, vilket innebär bra mognad vilket ger kraftfullhet både i smak och färg. Vinerna från 1997 och 2002 kan med stor fördel konsumeras unga men vinner även på att lagras. Andra bra år var 1985, 1988 och 1993.

Hur gör jag om jag vill hitta ett prisvärt vin?

På etiketten står kvalitetsklassen utmärkt på de viner som når upp i en sådan. Viner som inte har någon klassificering är med andra ord lite sämre (se ovan för översikt över beteckningarna). Titta också efter kvalitetsvindistrikten: Naoussa, Amindaion, Goumenissa, Côtes de Meliton, Zitsa, Rapsani, Ankialos och Kantza på fastlandet, Patras, Nemea och Mantinia på Peloponnesos samt Kefallonia, Kreta, Rhodos, Paros, Santorini, Limnos och Samos i grekiska övärlden.

Text: Jenny Sandström
Illustration: Magnus Eriksson, Coreklam

Källor:
The Oxford Companion of Wine, Jancis Robinson, Oxford University Press, 1998.
Systembolaget
Grekiska Ambassadens Handelsavdelning
Aphrodite Panagiotalides, TSANTALI Vineyards and Wineries

Mer information och årgångstabeller hittar du bl a på:
www.decanter.com
www.winespectator.com

[Måne]

Hei! Jeg vil bare si takk for all infoen du legger inn om gresk vin! Jeg setter veldig pris på linker og info, og leser det og prøver ut selv

[Tommy]

Hei! Jeg vil bare si takk for all infoen du legger inn om gresk vin! Jeg setter veldig pris på linker og info, og leser det og prøver ut selv

Hej Måne, You are most welcome, o det är ju bra att vi kan delge varann lite tips o nyttigheter här på forumet också, som kan vara till nytta o gagn o av intresse :-)

[Admirala]

Takk for veldig bra info, Tommy!
Greske viner vinner jo stadig flere priser, og selv om Hellas ikke kan konkurere med andre \"vinland\", så synes jeg det er mye god vin å få tak i. Gresk vin er så mye mer enn dem man kjøper fra fat på tavernaen.

Ett år då det regnar i juli och början på augusti men är uppehåll från 15 augusti till slutet av september ....

Altså praktisk talt aldri!
Sikkert et dumt spørsmål, men kan man ikke \"jukse\" ved å vanne? Greske bønder er jo beryktet for sitt enorme vannforbruk.

[Tommy]

Takk for veldig bra info, Tommy!
Greske viner vinner jo stadig flere priser, og selv om Hellas ikke kan konkurere med andre \"vinland\", så synes jeg det er mye god vin å få tak i. Gresk vin er så mye mer enn dem man kjøper fra fat på tavernaen.

Ett år då det regnar i juli och början på augusti men är uppehåll från 15 augusti till slutet av september ....

Altså praktisk talt aldri!
Sikkert et dumt spørsmål, men kan man ikke \"jukse\" ved å vanne? Greske bønder er jo beryktet for sitt enorme vannforbruk.

Det må du spörre nån bonne om, tror jag  :flower:

[Horta]

Jeg så denne linken hvor Tommy har en særdeles velskrevet og informativ artikkel om gresk vin.

I den forbindelse tenkte jeg at jeg skulle nevne en av vinene som Hellas er kjent for også utenfor sine grenser; Mavrodafni. Dette er ikke den vinen som de fleste av oss drikker, men er og var populær mest hos "eldre damer" og aristokrater.

Dette er nemlig en slags portvin. Den meste kjente i sitt slag er vel Madeira.

Rett opp for byen Patra på Peloponnes ligger vinslottet Achaia Clauss hvor denne produseres. For øvrig har de også meget bra rødvin og hvitvin her. Fra tid til annen er jeg innom og kjøper litt vin. Rødvinen er ganske så dyr til gresk vin å være; 6 - 8 Euro.

Det ser ut som du kjenner til druesorter og slikt Tommy, noe jeg ikke gjør, så du eller andre har kanskje noen kommentarer på akkurat det.

Jeg setter inn "noen bilder fra stedet" som absolutt er verd et besøk for de som ikke har vært der.

Et par linker til stedet:
 
http://en.wikipedia.org/wiki/Mavrodafni
http://www.greekwinemakers.com/czone/winemakers/Ahaia.shtml

[Tommy]

Näe, jag är ikke särdeles kunnig om druvor o druvsorter, jag är bara allmänt förtjust i vin o så, o gläds speciellt åt att den grekiska vinproduktionen har börjat återhämta sig naturligtvis. Det är ej heller jag som skrivit artiklarna, jag har bara lagt ut den information som det svenska systembolaget har om Grekiskt vin o grekisk vinproduktion samt länkat till densamma. Det var fint att se bilderna o läsa om Mavrodaphne, det vinet minns jag från min ungdom, det fanns på systembolaget o var populärt att dricka sig yr på. Vi kallade det \"morbror Adolf\"..... :-)