Boktips \"Grallimmatik\"

[Tommy]

Handbok i struntprat

Titel: \"Grallimmatik\"
Författare: Tage Danielsson
Illustratör: Per Åhlin
Kategori: Fakta/språk
Förlag: Wahlström & Widstrand
Antal sidor: 127
Utgiven år: 1966

Få vetenskaper torde vara lika tillämpbara på vårt moderna informationssamhälle som fil.mag. Tage Danielssons \"Grallimmatik. Struntpratets fysiologi och teknik\". Handboken är visserligen något bedagad vad gäller vissa exempel, men en god formlära blir aldrig för gammal och efter regn kommer bevisligen solsken. Förr eller senare och åtminstone under betingelsen att det kommer en dag i morgon också.

I \"Grallimmatik\" levandegör Danielsson det komplexa struntpratets många användningsområden medelst de för författaren så karaktäristiska och även i dialogform förekommande små struntmonologerna. Dessutom innehåller volymen ett välavvägt antal pedagogiska illustrationer av våra vanligaste och mest tillfredsställande samtalsställningar. Om du genom nyssvarande mening hoppade i någon freudianskt galen tunna så vill jag bara säga att jag verkligen tvår mina händer. Man läser det man vill höra och man är det man äter. Så skyll inte på mig!

Danielssons högst sannolika knasigheter fungerar i sin kvasiintellektuella ram som en utmärkt grundkurs i omvänd källkritik, även känt som härskartekniker eller helt enkelt retorik in absurdum. Däri utgör naturligtvis \"det onaturliga urvalet\" en viktig grund, liksom olika typer av generaliseringar. Att \"undantaget bekräftar regeln\" kan också vara högst användbart.

På ordnivå är bland annat adjektivens komparativform särskilt användbar, menar Danielsson. Tänk till exempel på reklamens \"Renare tvätt på lättare sätt!\", med vilket man kan avse exempelvis renare än \"utomordentligt skitig tvätt\" och lättare än \"t.ex. att pollettera tvätten på Orientexpressen, fara med den till Döda havet och där söka få den ren i det mycket salta och speciellt förorenade vatten som där finnes\". Tänk på det nästa gång du gör en reklamfilm eller, om du har oturen att befinna dig i den änden av näringskedjan, ser en.

Heller inte att förglömma är den speciellt användbara struntböjningen av verb som innebär att jag \"anser\", du \"påstår\" och han/hon \"har fått för sig\"; jag \"uppträder i Folkets park\" och du \"reser omkring i landsorten\" medan han/hon \"apar sig i buskarna\". Och så vidare

Ett tidstypiska exempel, i det här fallet på idiotiska uttryck, som \"Det ordnar nog upp sig i Vietnam, om Gud vill och skorna håller\" kan utan större ansträngning anpassas till modern debatt. Byt bara ut Vietnam mot Afghanistan, Irak eller för dagen aktuellt område.

I detta sammanhang äger förstås även den högst elementära paragraf nio i struntpratets formlära sin giltighet: \"Substantiv på -ism, -het, -skap, och -i kan lugnt användas utan risk för att någon fattar något.\" Bara ni kommer ihåg att akta er för att någonsin definiera begreppen så ska ni se att ni mycket snart kan bli en struntpratare av högsta rang. Åtminstone relativt sett.

Publicerad: 2008-02-02

Ella Andrén

http://www.dagensbok.com/index.asp?id=3243

[Tommy]

Här följer ett citat från susning.nu om boken, dess roande och tänkvärda innehåll appropå språk (miss-) bruk och grammatik i allmänhet.

\"Tage Danielssons Grallimmatik (även bokens fullständiga titel) tar upp ett av de allt vanligare fenomenen inom retoriken, nämligen struntpratet.

Innehållet består av beskrivningar av olika metoder att framför totalt nonsens på ett professionellt sätt, med exempel (även div. illustrationer).

Kapitel är exempelvis: Statistiskt strunt (hur man förvirrar sin omgivning med siffror),

Samtalssabotage (hur man effektivt tappar bort det väsentliga i ett samtal på olika sätt)

och Generaliseringar (hur man kan prata strunt medvetet genom att spela på fördomar och förutfattade meningar).

Dessa beskrivningar av struntpratets uppbyggnad och tillämpning fortskrider i dryga 120 sidor och för att ytterligare klargöra vad för skitsnack (!) det står nedplottrat i boken följer här ett exempel ur kapitlet \'Struntpratets teknik\' :

Verb. §21. Att struntböja verb.

Principen är att 1:a person (jag, vi) är bäst ,
2:a person (du, ni) är något sämre - dock inte för dålig, då ju den tilltalade personen finns i närheten och kanske är stark

- och 3:e person (han, hon, den, det, de) är sämst.

En driven struntpratare kan på detta sätt omärkligt framställa sig själv i en betydligt bättre dager än hans allmänna dumhet annars skulle tillåta. (Se även §18!)
EXEMPEL:
               -jag       anser                     =jag     kritiserar
                  -du påstår                            =du rackar ner
               -han/hon har fått för sig         =han/hon skäller som en galning\"

Då jag är övertygad om att exemplet ovan, och mycket annat ur denna eminenta handbok är tillämpbart på vilket språk som helst, grekiska inbegripet så kommer fler utdrag, citat, etcetera ur denna handbok publiceras i denna tråden framöver, häng med  :-)

[Tommy]

Fler exempel på hur man lär sig behärska strunt- ( skit ) -prat. För att undvika hamna i underläge i en diskussion är formlära viktig.

Jag citerar direkt ur boken ;

\"Substantiv

§ 9. Substantiv med ändelser på -ism, -het, -skap och -i kan lugnt användas utan att någon förstår något.

EXEMPEL :

-Jag gillar socialism
-Jaha du. jag för min del håller på konservtism
-Då är du emot jämlikhet och broderskap då
-Nej, nej, en sann konservatism främjar jämlikhet och broderskap. Men i motsats till dej anser jag demokrati vara grundläggande.
-Där tar du fel. Jag håller också styvt på demokrati. Huvudsaken är ju att man får säja vad man vill.
-Jaha du. Då är vi överens då. Hej du.
-Hej hej.

OBS: För att riktig meningslöshet skall oppstå fordras att man noga undviker att definiera dessa abstrakta termer. Om någon frågar vad man egentligen menar med t.ex demokrati bör man svara : \"Det är väl självklart\", eller \"Jag menar givetvis riktig demokrati\" eller : \"Fattar du inte det är det ju meningslöst att tala vidare om saken\" , eller dylikt. Ger man sig in på definitioner kan man lätt råka säja något vettigt.\" Slut citat.

Mer om formlära och dess betydelse för det drivna strunt-snackandet kommer, häng med :-)

[Tommy]

Formlärans ( grammatikens ) betydelse för att fulländat lära sig behärska strunt- ( skit ) -pratet fortsätter här. Här med ett exempel på

Samtalssabotage (hur man effektivt tappar bort det väsentliga i ett samtal på olika sätt)

Citat:
\"§ 19. Frågande pronomen är bra till mycket.

EXEMPEL:

- I stort sett anser jag att Marx hade rätt när han hävdade "¦
- Vem?
- Marx.
- Vilken av dom?
- Va?
- Vilken av dom? Harpo eller Groucho?
- Karl. I stort sett hade han rätt när han "¦
- I vilket avseende?
- Det är ju det jag försöker komma fram till. Marx hade rätt i att "¦
- Vem säger det?
- Jag säjer det!
- Vad anser Marx om saken då?
- Jag säjer ju att Marx anser att kapitalismen utsuger arbetarna.
- Hur sa? Inte Harpo väl?
- Det här är verkligen ett för allvarligt ämne att skämta om.
- Just det. Vem är du att sitta här och ha synpunkter på vad Harpo Marx anser om proletariatets diktatur? Han kan väl inte hjälpa att han kom från ett fattigt hem? Vad?\" Slut citat. :-)

[Tommy]

Jag tänkte nu gå in lite på bokens kapitel om våra fysiologiska förutsättningar för att prata smörja, alltså struntpratets fysiologi :-)

Citat :
\"ORGANENS FUNKTIONER

§ 1. De manliga struntorganen ( fig.1 ) är hjärnan ( 1 ), munnen ( 2 ) och känslorna; eftersom dessa planlöst irrar omkring i kroppen via den inre sekretionen kan vi markera dom med hjärtat ( 3 ).
 
 

§ 2. De kvinnliga struntorganen ( fig.2 ) är som bekant numera exakt likadana som de manliga.

§ 3. Liksom allt övrigt tal bildas struntpratet i såväl hjärnan som hjärtat. Förståndet och känslorna utsänder meningslösa signaler till talorganens motoriska nervsysystem. Ut genom munnen kommer då struntet i form av ljudvågor. Signalerna kan då fortplantas direkt ut till händerna ( 4 ), som omsätter struntet till skrift. Eftersom skrift är en sekundär företeelse till tal kan händerna betecknas som sekundärt struntorgan ( struntets maskformiga bihang ).

§ 4. Vi skiljer på omedvetet och medvetet struntprat. Det omedvetna struntpratet uppkommer när en hjärna är så liten att den spontant tänker fel ( dumskallar ). Hjärtat hos omedvetna struntpratare kan däremot vara hur stort som helst; mera härom längre fram.



§ 5. Den medvetne struntprataren däremot har ofta ovanligt stor hjärna ( men ofta mindre hjärta ). Han eller hon tänker först i och för sig logiska och förståndiga tankar; för att påverka åhöraren i viss riktning omvandlas dessa tankar emellertid innan de lämnar personen till strunt. Anledningen härtill är antingen att den medvetne struntprataren finner sina teser för svaga för att uttryckas på vettigt sätt, eller också ( och vanligare ) att han eller hon betraktar åhöraren som mer eller mindre korkad och därför uttrycker sina tankar på ett så meningslöst förenklat  eller för korkade personer tillrättalagt sätt att struntprat uppstår. Vana medvetna struntpratares nervsystem är så väl uppövat i detta avseende att det automatiskt förvandlar deras tankeverksamhet till ren strunt innan den lämnar kroppen. Processen blir då efterhand allt mindre medveten för struntprataren själv; i praktiken kan han i sitt fullt utvecklade skick faktiskt hänföras till de omedvetna struntpratarna
( självförvållad fördumning ).

§ 6. Av vad som sagts framgår att det ofta även för uppmärksam lyssnare är svårt att skilja på omedvetet och medvetet struntprat; till och med struntprataren själv har ju ibland inte klart för sig vilket strunt det är han pratar, kanske inte ens att det är strunt. Komplicerade processer i det finurliga mänskliga maskineriet  gör det också möjligt för struntprataren att efter behov från fall till fall koppla bort förståndet, respektive känslorna, och prata renodlat intellektuelt respektive emotionellt strunt. Låt oss betrakta samma struntpratare vid två olika tillfällen.



§ 7. Det finns naturligtvis ett stort antal mellanlägen mellan de båda nämda ytterligheterna, hjärnans respektive hjärtats fullständiga bortkoppling. Såväl hjärna som hjärta kan efter behag krympas och förstoras  till en för det aktuella ändamålet anpassad kombination av tanke och känsla. En intressant variant av strunt uppstår när hjärtat tar överhanden över hjärnan i konstnärliga sammanhang. Resultatet kallas pekoral.\" slut citat

Pekoral : http://sv.wikipedia.org/wiki/Pekoral

Fortsättning följer, häng med :-)

[Mikke]

ohemult stimulerande läsning erkannerligen...

[Tommy]

Ohemult stimulerande kommentar av forumets obestridlige pekorala mästare, Mikke

Jag kan ta med mig bóken till Karpathos så kan vi förkovra våra förmossade hjärnceller i samvaron där, i den mytomspunna omgivningen på \"din\" ö  :flower:

Som avslutning av denna bokpresentation kommer här ett citat av bokens förord. Tyvärr har jag inte funnit författarens tankar översatt till något annat språk än svenska, så ni som av en händelse inte är svenskspråkiga ber jag ha överseende med detta



Citat:
\"Sulakit antegin kas mallas en astorte. Undis ham kallanti gutti Albert Einstein pakum : \"Illistamentu kompre as edum as edumi ; Kompra semmam as durte as durtemen !\"

Hydo compo ? Grutt, gritto saburandat jio tammi suk labyk, ed astur sum kampremessa. Dyt krasti mallas antegu. Frusteri drampe ed klampe. skarull vastodiss sunni Aristoteles, kamperi drammo pliantkvas.

Draff : framentyn habser bryllim ! Enamen kustin as edum !

Ovanstående resonemang, som mynnar ut i den häpnadsväckande slutsats jag för säkerhets skull kursiverat, innehåller i sammanträngd form kvintessensen av mina mångåriga forskningar rörande universums konstruktion och det mänskliga livets uppkomst. Med utgångspunkt från en av Einsteins centrala formler gör jag en gång för alla upp reäkningen med den aristoteliska logiken och dess fördärvbringande inflytande på praktiskt taget alla våra tankemönster. Jag ger i satsen \" framentum habser bryllim\" nya dimensioner åt den världsbild som Einstein skisserat, jag framhåller hur på detta sätt uppkomsten av mänskligt liv på jorden bara kan ha en förklaring, och jag skapar nya revolutionerande förutsättningar för all mänsklig samvaro. Min formel är ett fullständigt facit där man finner lösningen på alla de livsgåtor som hittills sysselsatt medicinsk, kemisk-fysisikalisk, humanistisk och teologisk vetenskap. En ny och självklar väg att gå står härmed öppen för mänskligheten, en väg där farsoter, naturkatastrofer, krig, nöd och elände sopats bort av min tankes kvast, en väg som ger varje enskild människa hittills oanade möjligheter till lycka och gemenskap, en väg där alla mörka frågor jagas bort av det klara ljuset från min genialiskt enkla men under många års kvantfilosofisk möda utkristalliserade formel.

Som ni märker har jag - i likhet med Einstein - måst konstruera ett nytt språk för att överhuvud taget kunna uttrycka de ytterst komplicerade relationer och fysisk-matematiska resonemang som leder fram till den slutliga formeln, Detta språk befinner sig på en hitttills okänd och utomordentligt hög abstraktionsnivå och kan bara förstås av den som grundligt satt sig in i alla de problem jag penetrerat, det vill säja jag. Därför talar vi nu om annat. Hur mår du ?
 Allvarligt talat : ord betyder ju ingenting egentligen. Varför heter hjärna hjärna till exempel ? För att vi kommit överens om det. Vi skulle lika gärna kunna komma överens om att kalla det vi har i huvet förslagsvis sko. Exempel :
Albert Einstein hade en av samtidens skarpaste sko.

Nu är det klart att det är mest praktiskt att vi använder orden i den betydelse som vi har kommit överens om. Det blir så besvärligt annars och man kan lätt bli missförstådd. Å andra sidan är naturligtvis ingen
tvungen
att använda alla ord i överenskommen betydelse - särskilt som ju varken du eller jag har fått vara med och bestämma från början att till exempel bröd ska heta bröd. Du och jag kan ju till exempel komma överens om att kalla en tur- och returbiljett Stockholm-Malmö för en åtsittande aftonklänning med svarta tofsar. Men jag lovar dig att vi får ett helvete i biljettluckan på tågstationen.

Ska vi alltså bestämma att det är enklast för oss om vi pratar så andra begriper ? All right. Nu är det emellertid ofta svårt att få folk att förstå vad man säjer.
I själva verket är det antagligen mycket sällsynt att ett yttrande helt och hållet uppfattas som det är avsett att uppfattas. Även om vi har kommit överens om vad olika ord betyder har många fått en hel del betydelser om bakfoten. Och för övrigt fordras för ett hundraprocentigt meningsfyllt utbyte av ord ett sammanträffande mellan minst två personer som tänker klart, klokt och intelligent. Det händer inte så ofta.

Vart vill jag komma ? Jo. I mänsklig samvaro är det egentligen rätt få personer som har något riktigt nytt, originellt, banbrytande och fräscht i tankeväg att vidarebefordra till omvärlden. Vi andra går mest omkring och pratar till husbehov och låter mun gå. Emellertid ligger ju nyckeln till framgång här i livet i stor utsträckning i förmågan att låta som om man sa nånting vettigt. Folk i framskjutna positioner i samhället har oftast namn om sig att säja förnuftiga saker.

Då påstår jag : det är inte alls säkert att de säjer så mycket förnuftigt egentligen. Med ett klokt tonfall och ett omsorgsfullt ordval kan vem som helst yttra de mest horribla meningslösheter i avsikt att bli betraktad såsom förnuftig och inteeligent, förlitande sig på lyssnarens a) oförmåga att fatta b) oförmåga att höra på c) oförmåga att tänka ut något bättre.

                                             [align=center].[/align]

Denna bok är avsedd som en handledning för alla dem som i stället för att tänka själva, vilket är svårt, vill öva upp sin förmåga att prata strunt och därigenom vinna framgång i livet. De som verkligen tänker omger oss dagligen med en oändlig snårskog av ord. Där kan vi sen gå omkring och plocka lite på måfå och leva som parasiter i buskarna. Det är visserligen ingen särskilt hederlig hantering, men risken för upptäckt är inte så stor och för övrigt är det inte straffbart att prata smörja.\"

Slut Citat

Kanske kommer det av mig mer återgiven smörja/strunt skrivet av författaren till denna bok framdeles, helt säker på saken är jag inte

[Mikke]

...måste nog erkänna att jag innehar sagda bok någonstans i mitt rotiga bibliotek....dock haver många vattnet runnit under bröderna sedan jag ögnat i den...
 Så dess lätt arkaiserade och  antediluvianska ordvändningar haver mej undsluppit tills du återlanserade den här... :bounce:  :drunken:  :bom:  :alien:  :idea:  :clown:

[Barbro]

Fascinerende lesning :colors: ..og mye gull å finne her :flower: !