de greske \"I\" ene :S

[Athene]

hei

jeg trenger litt hjelp her... jeg prøver å lære meg litt gresk, og kan føre en enkel samtale, og leser gresk relativt bra men skriving er noe HELT annet! jeg klarer ikke å skrive noe som helst nesten, også finnes det jo tre forskjellige i\'er. og jeg lurer på når man skla bruke hvilke? jeg inbiler meg at man alltid bruker den som ser ut som en \" u \" på slutten av setninger??? men jeg har ingen peiling!! noen som kan hjelpe meg?

Athene

[bengalow]

Det finns t.o.m. 5 st (6 om man tar med det gamla), men att ypsilon skulle avsluta meningar/sättningar var nytt för mig...

Ι   ι  \"jota\"
Î--  Î·  \"ita\"
Î¥  Ï...  \"ypsilon\"
Οι οι  
Ει ει

Beträffande ändelser, så är det så att -η nästan alltid är ändelse på feminina ord, dvs har η som bestämd artikel - t.ex. η σκύλη/tiken, honhunden
Många neutrala ord slutar på -ι, t.ex. Ï,,ο παιδί/barnet

Grekerna själv har mycket svårt för detta, och det skall nötas in. Deras skolsystem passar väl in här!!! Det finns inga lätta regler för hur det fungerar, och undantagen är legio. Eftersom dom har problem själva med detta, så tar dom väldigt lätt på att turister med en smula kunskap i grekiska inte klarar av det.
Lycka till med din grekiska kurs!!

[operafantomet]

Hva er det med grekere og I-er?? Tror det er dét jeg også strever mest med.

(bidro ikke så mye med et svar her... men litt sympati er godt, det også)

[Svein~B]

Det er simpelten sånn at ordene staves forskjellig, så du må bare lære deg hvordan hvert enkelt ord staves. Grunnen til at det er forskjellige tegn for samme lyd er at de tidligere ble uttalt forskjellig. Det som tidligere var flere lyder har blitt til én i det muntlige språket uten at man har endret skriftspråket. Det hjelper å lære seg opprinnelsen til ordene.

[bengalow]

Nåja, Svein~B, det är en förklaring, men knappast fullödig. Jag citerar från Staffan Stolpes bok \"I skuggan av en liten ouzo\", där han \"ondgör sig över detta oerhört märkliga språk med ett exempel på i-ljud>
Fredliga heter i pluralis ειρηνικοί. Där har man fått med 4 av i-ljuden..om man förstärker ordet till superfredlig så får man med ytterligare ett i, alltså alla 5 olika stavningar i ett enda ord Ï...περειρηνικοί.

[Morten]

Jeg har ikke testet ut dette  noe mere, men fant det i mine notater ....

ι , η , Ï... , οι , ει

ι :   ( Ï,,ο -  Nøytrale substantiver )
κρασι , παιδι , κοριÏ,,σι.
Nøytrale substantiver slutter alltid på: ι.

η :  (η - Hunkjønn substantiver)
η καλη , κορη , βροχη
Hunkjønn substantiver som slutter på i får η.  

οι  :   οι καλοι , ανθρωποι
Hankjønn flertall slutter på οι  og noen hunkjønn flertall.

ει  :  Verb som slutter på i skrives ει  
φαει  , πιει.

Ï...  :  Der har jeg ikke noe ... :sad10:

.. Kanskje noen kan kontrollere om dette holder vann ?

[Svein~B]

Jeg har ikke testet ut dette  noe mere, men fant det i mine notater ....

ι , η , Ï... , οι , ει

ι :   ( Ï,,ο -  Nøytrale substantiver )
κρασι , παιδι , κοριÏ,,σι.
Nøytrale substantiver slutter alltid på: ι.

η :  (η - Hunkjønn substantiver)
η καλη , κορη , βροχη
Hunkjønn substantiver som slutter på i får η.  

οι  :   οι καλοι , ανθρωποι
Hankjønn flertall slutter på οι  og noen hunkjønn flertall.

ει  :  Verb som slutter på i skrives ει  
φαει  , πιει.

Ï...  :  Der har jeg ikke noe ... :sad10:

.. Kanskje noen kan kontrollere om dette holder vann ?

Det du skriver virker umiddelbart riktig for meg.

Det fins en del adjektiver som har intetkjønnsform som slutter på -Ï..., som for eksempel:

μακρύ (makri) - lang
φαρδύ (fardi) - vid

og minst ett adverb slutter på -Ï...:
πολύ (poli) - mye

[Svein~B]

Nåja, Svein~B, det är en förklaring, men knappast fullödig. Jag citerar från Staffan Stolpes bok \"I skuggan av en liten ouzo\", där han \"ondgör sig över detta oerhört märkliga språk med ett exempel på i-ljud>
Fredliga heter i pluralis ειρηνικοί. Där har man fått med 4 av i-ljuden..om man förstärker ordet till superfredlig så får man med ytterligare ett i, alltså alla 5 olika stavningar i ett enda ord Ï...περειρηνικοί.

Jeg har ingen gresk etymologisk ordbok for hånden, men jeg antar at dette er et gammelt ord og at opprinnelig ble de fire lydene som i dag uttales likt uttalt på fire forskjellige måter, det vil si to forskjellige diftonger på den første og siste og med dobbel så lang i-lyd på itaen (η) som på jotaen (ί). Når det gjelder forstavelsen -Ï...περ hjelper det å kjenne til at det er det samme som vår hyper- som vi har fått fra gresk. Forstår man det, så greier man å bruke den kunnskaper til å huske at det skal skrives med ipsilon (Ï...). Det handler om å ha flere knagger å henge kunnskapene på.

[bengalow]

Det bör du berätta för en grek, som inte begriper ett skvatt om varför det stavas som det gör!! Nu har du ju berättat det för mig, och jag förstår ändå inte. Jo, kanske lite mer än förut...